Blogg

  Läroplaner för migranters egenmakt genom

Sport

Abstrakt

Samordnare: MVNGO

Partner: Fakulteten för idrottsvetenskap vid universitetet i Extremadura (SP), BulSport (BG), Champions Factory (BG), RSS (HR) Social Policy and Action Organization (CY), UCYMRU (UK), IFALL (SWE)

"Curricular Pathways for Migrants' Empowerment through Sport" (CPMES) fokuserar på att använda metoden för utbildning genom idrott (ETS) som ett medel för kompetenshöjning och läroplansförbättring av idrottsoperatörer som arbetar på fältet med missgynnade mål med invandrarbakgrund i perspektivet att främja entreprenörskap inom idrott av migranter.

Projektet följer de specifika Erasmus Plus Collaborative Partnership-prioriteringarna för att uppmuntra social inkludering och lika möjligheter inom idrott.

CPMES syftar till att svara på utmaningen med social utestängning av invandrare i Europa, med ett särskilt fokus på att ta itu med den tvingande frågan om systematisk underrepresentation av invandrare i icke-spelande roller inom idrottsklubbar och organisationer i allmänna termer.

Enligt EUROSTAT (2017) bodde totalt 20,7 miljoner tredjelandsmedborgare i EU-28 i januari 2016, vilket motsvarar totalt 4,1% av den totala befolkningen i EU. Profilen för tredjelandsmedborgare som bor i EU kännetecknas av en relativt yngre ålder jämfört med lokalbefolkningen, med den mest konsekventa kategorin representerad av vuxna i arbetsför ålder.

De tillgängliga statistiska resultaten visar också på en ny ökning av migrantströmmarna i samband med den fortfarande pågående migrationskrisen och belyser de betydande hinder som måste övervinnas för att säkerställa en meningsfull integration av nykomlingarna på arbetsmarknaden och på samhällsnivå i vidare termer.

EUROSTAT:s räkenskaper visar på en konsekvent skillnad mellan migranter och lokalbefolkning när det gäller tillgång till anställningsmöjligheter, där den totala arbetslösheten i EU-28 var 8,6 procentenheter högre för migranter än för medborgare under 2016. Dessutom bedömdes 30,3% av migranterna i EU-28 vara i riskzonen för fattigdom och social utestängning jämfört med 16% av medborgarna.

OECD:s rapport från 2015 om integration av migranter (2015) illustrerar den strukturella karaktären av migranternas utanförskap på arbetsmarknaden och visar att ungdomsarbetslösheten bland inrikes födda barn till migranter är nästan 50% högre än bland ungdomar med inrikes födda föräldrar, och att migrantungdomar också löper större risk att bli NEET än ungdomar utan invandrarbakgrund.

Som framgår av den särskilda studien "Racism and Discrimination in the Context of Migration in Europe" (2016) från Europeiska nätverket mot rasism (ENAR), är den sociala utestängningen av migranter till stor del en följd av rasistisk diskriminering/stereotypisering (som också leder till våldsamma attacker), ineffektiv integrationspolitik och diskriminering vid rekrytering på arbetsmarknaden.

Inom idrotten är underrepresentationen av migranter särskilt tydlig och utmanande eftersom de utestängs från maktpositioner och från övergripande representation på icke-spelarpositioner (se Inkludering av migranter i och genom idrott. En guide till god praxis, 2012).

EU:s policydokument understryker idrottens betydelse som ett medel för social integration för migrantmål, samtidigt som de betonar idrottens betydelse som ett medel för entreprenörskap (entreprenörskap inom idrotten).

I EU:s vitbok om idrott (2007) betonas att idrott är ett viktigt bidrag till ekonomisk och social sammanhållning och mer integrerade samhällen, samtidigt som den också är ett viktigt bidrag till att underlätta integrationen av invandrare och personer med utländskt ursprung i samhället.

I kommissionens meddelande "Att utveckla idrottens europeiska dimension" (2011) betonas idrottens betydande bidrag "till tillväxt och sysselsättning, med ett mervärde och sysselsättningseffekter som överstiger den genomsnittliga tillväxttakten".

Rapporten "Inkludering av migranter i och genom idrott. A Guide to Good Practices" understryker också attraktionskraften hos invandrarledda idrottsinitiativ (invandraridrottsklubbar) som en verklighet där invandrare lättare kan engagera sig på grund av avsaknaden av kulturella och språkliga hinder.

Ett viktigt mellanliggande steg för att åstadkomma ett större engagemang av invandrare inom idrottsentreprenörskap är utvecklingen av nödvändig metodologisk kapacitet för den stora publiken av operatörer (idrottsledare och tränare) som arbetar med de slutliga invandrarmålen genom idrottsmetoder för att de ska kunna förmedla den varierade uppsättningen av entreprenörsattityder, färdigheter och instrument som utgör profilen för en idrottsentreprenör.

ETS är en meningsfull kombination av sport och Non Forma Education (NFE) metoder som extrapolerar och anpassar både fysiska och specifika sportövningar för att ge ett starkt resultat av livslångt lärande, anpassat till samhällets behov och till de specifika utbildningsmål som eftersträvas.

De aktiviteter som genomförs inom CPMES är följande:

1- Landsomfattande forskning som syftar till att identifiera befintliga behov av entreprenöriell kompetenshöjning hos invandrare inom idrottsområdet. Resultaten av forskningen kommer att integreras i en rapport om invandrares behov av kompetenshöjning inom idrott.

2- Landsomfattande forskning för att identifiera det befintliga landskapet av yrkesprofiler för ETS-utbildare som arbetar med att utveckla entreprenörskompetenser inom idrott. Resultaten av forskningen kommer att integreras i en rapport om ETS-profiler, inklusive en genomtänkt bedömning av potentiell integration, förbättringar och modifiering av färdigheter, kunskaper och metoder mot bakgrund av särdrag och behov hos invandrarmålet (som identifierats i 1).

3- Utarbetandet av ett diskret utbildningsformat för idrottsentreprenörsutbildare som riktar sig till operatörer som är intresserade av entreprenörsutbildning inom idrott av migranter genom ETS. Formatet kommer att testas inom ramen för en pilot TC som involverar 5 idrottsoperatörer som arbetar med invandrare per partnerorganisation. Metoderna och resultaten av utbildningen kommer att utgöra en del av en "Handbok för utveckling av ETS utbildningsprofiler" som fungerar som en metodologisk resurs för icke-statliga organisationer, operatörer och intressenter som är intresserade av utvecklingen av dessa profiler.

4- Genomförandet av en fas av lokala aktiviteter på nivån för varje eget partnerland där de operatörer som utbildats i TC kommer att genomföra entreprenörskapsprogram baserade på ETS med en publik på 20 lokalt mottagna migranter. Partnerorganisationer kommer att syntetisera metoderna, aktiviteterna och resultaten av processen till en digital självlärande väg för migranter som är intresserade av att förvärva sportentreprenörskapsfärdigheter, som kommer att produceras på flera språk (engelska plus alla partners språk) och integreras på projektets webbplattform som en OER.

5- Upprättandet av en webbplattform med öppen åtkomst som integrerar genvägar till det utbildningsinnehåll som producerats (Handbok för utveckling av ETS utbildningsprofiler). Webbplattformen kommer också att integrera en flerspråkig självlärande väg för invandrare som är intresserade av att utveckla entreprenörsförmåga inom idrott.